Bakgrund: Studier visar att trycksa?r a?r ett stort problem eftersom det pa?verkar patienterna da? det inneba?r ett lidande och dessutom kostar det samha?llet mycket pengar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser hos patienter med trycksa?r med avseende pa? trycksa?rets uppkomst, hur det dagliga livet pa?verkas samt deras syn pa? hur trycksa?ret skulle kunna ha fo?rebyggts.Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer anva?ndes. A?tta informanter med trycksa?rskategori 2-4 valdes ut genom ett bekva?mlighetsurval pa? ett universitetssjukhus i mellansverige under ho?sten 2013.

Skred Àr en sluttningsprocess som orsakar stora materiella skador och som dödar mÄnga mÀnniskor, runt om i vÀrlden. Med de svenska markförhÄllanden förekommer skred frÀmst i lera, lÄgvÀxt vegetation och i sluttningar som överstiger 5.71 graders lutning. Syftet med denna studie Àr att ge en övergripande bild över skredproblematiken i Köpings kommun. Metoder som har anvÀnts Àr litteraturstudier, rumslig analys med geografiska informationssystem (GIS) och intervju med Köpings kommuns gatu- och parkchef.I Köpings kommun har det tidigare förekommit smÄ skred som gett upphov till mindre omfattande konsekvenser. Det Àr sannolikt att skred kommer att intrÀffa vid slÀnter mot vattendrag i Köping och Kolsva.

Syftet med studien ?r att ta reda p? hur sju specialpedagoger verksamma i skolans l?gre ?ldrar beskriver deras organisatoriska f?ruts?ttningar f?r att bedriva h?lsofr?mjande och f?rebyggande elevh?lsoarbete. Vi vill ta reda p? vilka organisatoriska faktorer och arbetsuppgifter som hindrar eller m?jligg?r det h?lsofr?mjande och f?rebyggande arbetet. F?r att besvara syftet har vi tagit avstamp i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som metod.

MĂ„let med denna studie Ă€r att framstĂ€lla en modell för sannolikheten för skred i Cuenca del Arga i Navarra, Spanien, med hjĂ€lp av GIS och oskarp logik. UtifrĂ„n denna modell framstĂ€lls en karta som visar omrĂ„den dĂ€r det finns sannolikhet för skred. Övergripande har metoden skett i fyra steg. Först har en skredindexkarta framstĂ€llts, sedan har medlemsfunktioner skapats utifrĂ„n dessa med hjĂ€lp av skredriskparametrar. De ingĂ„ende parametrarna har varit sluttningsvinkel, topografisk fuktighetsindex, avstĂ„nd till vattendrag, jordmĂ„n och markanvĂ€ndning.

Denna uppsats syfte har varit attstudera jordarter och morfologiförsöka bestÀmma om skreden i dagslÀget kan betecknas som recenta eller stabiliserade. Detta bla. genom att studera vegetation; Älder och utbredning av denna.beskriva vad mÀnniskorna i omrÄdet gjort efterÄt..

Uppsatsen tar avstamp i klimatförĂ€ndringarna och risken för ökade skred i Göta Ă€lvdalen. Platsen Ă€r vald med hĂ€nsyn till hur mĂ„nga mĂ€nniskor som bor i de hotade omrĂ„dena samt min egen personliga anknytning till VĂ€stra Götalandsregionen. I uppsatsen förklaras pĂ„ ett enkelt sĂ€tt vad skred Ă€r och hur de uppstĂ„r samt förklarar Göta Älvdalsproblematiken. DĂ€refter kommer redogörelser av de skredförebyggande Ă„tgĂ€rder som anvĂ€nds idag och en diskussion kring deras konsekvenser pĂ„ miljön. Avslutningsvis finns slutsatser dragna utifrĂ„n insamlingen av fakta och de frĂ„gor som uppkommit utifrĂ„n de insikterna. Uppsatsen Ă€r tĂ€nkt att kunna vara ett stöd som landskapsarkitekt dĂ„ skredförebyggande Ă„tgĂ€rder blir föreslagna av geotekniker.

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

Gang crime has increased significantly in Sweden over the past decade, deadly shootings are becoming more common. This led to the year 2022 being established as the deadliest year in Swedish crime statistics since the police began compiling national statistics on shootings. Gang crime is, therefore, a highly relevant topic in the Swedish mass media. Besides the mass media, the phenomenon is also of interest to politicians and the general public. Because of the escalation of violence in Sweden, daily reports discuss the measures that should be implemented to combat gang crime.

I Sverige bera?knas ca 24 % av befolkningen lida av so?mnbesva?r och vart tredje beso?k inom prima?rva?rden utgo?rs av personer som lider av na?gon form av psykisk oha?lsa. So?mnbesva?r a?r vanliga hos personer som har na?gon form av psykossjukdom och kan leda till att tillsta?ndet fo?rva?rras och tillfrisknandet fo?rsva?ras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka omva?rdnadsa?tga?rder som finns att tillga? fo?r att fra?mja nattso?mnen hos personer med en psykossjukdom.

Detta examensarbete behandlar stabiliteten hos den typ av siltiga nipor som före-kommer lĂ€ngs med och i direkt anslutning ÅngermanĂ€lven. Dessa sluttningar som i mĂ„nga fall antar karaktĂ€ren av rasbranter har i mĂ„nga fall en alltför hög slĂ€ntlutning för att kunna betraktas som stabila enligt traditionella berĂ€kningsmetoder, men verkligheten visar att dessa beviserligen har den egenskapen att kunna stĂ„ kvar i mer extrema geometrier. Detta tillskrivs ofta egenskapen hos sand och framförallt silt att hysa negativa portryck samt cementeringseffekter till följd av mineralisering.Ägare av vattenkraftsanlĂ€ggningar lĂ€ngs med ÅngermanĂ€lven, till vilka e.on tillhör, har uttryckt en viss oro över vissa enstaka större skred som skulle kunna tĂ€nkas förekomma vid mer extrema tillfĂ€llen, dĂ€r den stabiliserande förmĂ„gan blir reducerad och risken för att dessa generera flodvĂ„gor av det större slaget, ökar. Detta kopplat till andra omstĂ€ndigheter vid dessa tidpunkter som höga vattenflöden och minskad av-bördningskapacitet i sjĂ€lva dammen, gör att det finns ett intresse i branschen att kart-lĂ€gga stabiliteten hos slĂ€nter i anslutning till vattendrag, inte minst dĂ„ skred generar drivgods, vilket kan leda till igensatta utskov.Studien har behandlat ÅngermanĂ€lven frĂ„n kraftverket i SollefteĂ„ C upp till NĂ€mforsens kraftverk i NĂ€sĂ„ker och har ur stabilitetssynpunkt fokuserat pĂ„ tvĂ„ slĂ€nter, en i Remsele och den andra i Mo-Norrtannflo, dĂ€r det för den förstnĂ€mnda fanns en del material tillgĂ€ngligt frĂ„n tidigare undersökningar, medan det för den andra krĂ€vdes undersökningar i fĂ€lt för att faststĂ€lla dess egenskaper.Av de analyser som gjorts framgĂ„r att de studerade objekt och omrĂ„det nĂ€rmast om-kring dem verkar vara stabila mot de djupare skred som befarades. DĂ€remot tycks ytli-gare skred och erosion utgöra ett större problem, och bör analyseras och karteras mer för omrĂ„det som helhet för att faststĂ€lla den egentliga förkomsten av dessa, i synnerhet dĂ„ just ytligare skred som berör större ytor kan bidra med stora mĂ€ngder drivgods..

I detta examensarbete har a?tga?rder i ett energieffektiviseringsarbete av typen EPC analyserats. Umea? kommuns fastighetsavdelning startade sitt EPC-projekt 2008 syftet att energieffektivisera mer a?n 130 byggnader. Detta projekt sades da? vara det sto?rsta av sitt slag i Sverige.

Alkoholkonsumtion a?r grundorsak till flertalet sjukdomar som pa?verkar folkha?lsan negativt. Mindera?riga a?r mer sa?rbara mot de negativa konsekvenserna av alkohol a?n vuxna. Da?rfo?r det viktigt med alkohol- och drogfo?rebyggande metoder inriktade pa? unga som ger god effekt.

Haparandabanan, den ja?rnva?g fo?r godstrafik som ga?r mellan Boden och Haparanda, byggdes fo?r na?rmare 100 a?r sedan och stora delar av ja?rnva?gsstra?ckan a?r i da?ligt skick. Fo?r att klara morgon- dagens o?kande transportbehov rustas den befintliga ja?rnva?gen mellan Boden och Kalix upp samt byggs en helt ny ja?rnva?g mellan Kalix och Haparanda.Projekt Haparandabanan har i ja?rnva?gsplaner, tillsta?ndsanso?kningar om vattenverksamhet och anma?lningsa?renden ga?llande uppla?ggning av inert avfall utlovat att vidta en ma?ngd a?tga?rder och fo?rsiktighetsma?tt. Fo?r att dessa a?taganden inte ska fo?rbises och eventuellt orsaka negativa effekter pa? naturmiljo?n a?r det angela?get att fo?lja upp dem.Det o?vergripande syftet med det ha?r examensarbetet var att fo?lja upp a?tga?rder och fo?rsiktighets- ma?tt som projekt Haparandabanan a?tagit sig att vidta och som kan pa?verka ja?rnva?gsomra?dets yt- och grundvatten.

Fo?religgande arbete a?ska?dliggo?r hur den av fastighetsa?garen betalade energin anva?nds och fo?r vilka a?ndama?l samt pa?visar konkreta kostnadseffektiva besparingsa?tga?rder utifra?n befintlig eller ny utrustning. Resultatet visar att man kan go?ra betydande energibesparingar genom att a?tga?rda fra?nluftsfla?ktar med la?nga drifttider och ho?ga flo?den samt ventilationsaggregat med la?g temperaturverkningsgrad. Genomfo?rs de fo?reslagna a?tga?rderna kan va?rme-energianva?ndningen reduceras med 277 MWh/a?r eller 38 % av den totala inko?pta va?rme-energin.

Idag a?r invasiv koronarangiografi (IKA) fo?rstahandsmetoden fo?r att hitta och a?tga?rda stenoser i hja?rtats kranska?rl. En alternativ underso?kning och en relativt ny metod a?r datortomografisk koronarangiografi (DTKA). Kranska?rl har tidigare varit sva?ra att avbilda med datortomografi (DT), men tack vare den snabba tekniska utvecklingen inom DT bo?rjar metoden bli allt mer vanlig, eftersom den a?r icke-invasiv och kan ge patienten mindre stra?ldos a?n IKA.